Evert Wester

Evert Wester i Soläng.

Från Kinnekulle…

Evert Wester är bördig från Kinnekulle med utsikt över Vänern. Född 1935. Fadern Elmer

(1899-1985) drev möbel/snickerifabrik som i avsaknad av vattenkraft var fotogenmotor drivet…

Vilket kom att få en betydelse.

Söderfors

Söderfors snickeri kring vattendraget mellan Näshult och Lemnhult mellan Vigotten och Lillsjön och därmed drivet av vattenkraft. Söderforsen hade i många år tillverkat spelbord,

dvs bord i olika format med vev och med stiftade trärullar som gav varierande musikstycken. Leveranserna gick vida omkring. Efter hand tillverkades också vanliga möbler.

Fabriken brann ner till grunden 1929. Men kraftverket levde vidare.

 

En ny fabrik byggdes uppför ”Blankaliden” den branta backen mot dagens Soläng.

Gunnar Danielsson möbelhandlare i Åseda ägde fabriken. Elmer Wester lockades hit för att inspektera 1939, Elmer hade ju kunskapen att arbeta med en fotogenmotor vilket efterlystes. Men deras Chevriolet fastnade på vägen hem i den gamla Åsedavägens branta backe efter Kullebo säteri.

 

 - Elmer utbrast då ”hit kommer jag aldrig mer!”

Trots det återkom Elmer med fru Eira och barnen Ejvor och Evert. Elmer köpte fabriken och tog över driften. Efter sex månader brinner fabriken igen efter blixtnedslag, bilen blir skadad och familjen Wester återvända till Kinnekulle.

 

Med kriget uppstår behov av gengasbränsle. Familjen återvänder till Soläng och Elmer improviserar både bostadshus och fabrikslokal som dessutom byggs ihop. Likt Clondike.  Produktion av pellets i stort behov till krigets olika fordon kunde börja. Verksamheten blir lönsam.

Omdöpt till Sörforsen

En ny fabrik blir det 1947 och verksamheten inriktas mot trästommar till möbler. Söderfors omdöptes till Sörforsen då allt för många inköp hamnade istället fel i Uppland.

 

Vattenkraftsverket som också brann 1929 återuppbyggdes och levererade el. Och det gör det i liten skala än i dag.

Hillhults skola.

Under tiden får Evert hjälpa till i fabriken men också gå i skola. Hillhults skola med 16 elever med ett intag vartannat år. Klass 1, 3 och 5 går tillsammans. Lärare var Dagmar Blomquist från Helsingborg nyexaminerad som hamnade i mörka Småland. Man var nog inte så snäll mot den nya läraren. Under frukostrasten med måltid i farstun slängdes outdrucken choklad i taket, vilket lär sitta kvar än i dag. Everts trick var att slänga papperssvalor under lektionen.

 

Dagmar kontrade med att vända all skolbänkar helt om mot väggen som inte var så kul och vem visste vad hon observerade bakifrån.

 

Men Dagmar blev ändå populär då hon köpte en radio, vilket underlättade elevernas studier av danska! Hon var också duktig att teckna, vilket förmedlades till eleverna som vann en tavla som pris i en nationell tävlan.

 

Ett annat nöje för skolbarnen var att studera fastkörda lastbilar på den nybygda Åsedavägen, det vill säga dagens Åsedaväg invigd 1936 som i tjällossningen fick konsistens mer liknade en plöjd åker.

 

Efter skolan 1950 fick Evert arbeta i fabriken. En uppgift var att bisitta pappa Elmer vid leverans av möbelstommar till Norrköping i firmans lastbil med märket Studiebaker. De fick starta ett på natten för att vara i Norrköping vid sju tiden för att lossa och hinna tillbaka för att klara av lite av dagens jobb i fabriken.

Och fritiden.

Det fanns också fritid. Då var det samling kring mjölkbordet i korsningen mellan den gamla och den nya Åseda vägen. (Den södra korsningen) Man pratade mest men några passade på att dansa, det fanns ju vevbara grammofonspelare även om underlaget kanske inte var så dansant. Det fanns ett alternativ att när det bjöds, cykla till festplatsen i Näshult intill fotbollsplanen upplyst med färgade lampor och med både dans och tombolahjul.

 

Evert gifte sig med Ingrid från Långemåla i Kalmar län. Men den gången kom hon från Fagerhult med vänninor på väg till dans i Norrhult och fick lifta från Åseda då sista bussen gått för dagen. Ja Evert stannade trots att den stora Chevan redan innehöll flera luar också på väg till dansen.

 

Ett nytt bostadshus blev det 1961, som bebos än i dag. Ingrid jobbade i Åseda på kommunen som vårdbiträde och sen som kockerska på dagis.

 

Soläng blev från 1959 och framåt allt mer känt för Midsommarfirandet i Hjalmars Äng.

Här uppträdde Pälle Näver med dikter och duon Mia-Mariana med musik. Även prästsonen och blivande prästen Bengt Lindwall talade utan att vara förberedd som sig bör.

När publiken nådde 4.000 fick Ingrid med kamrat ta ansvar för att rationalisera kaffeserveringen.  

 

Och Evert blev kassör. Sen följde revisors uppdrag i Socken Rådet, NIF och Bo Ung.

Fabrikens öde.

1969 tillkommer som ägare förutom Evert även Morgan Hjalmarsson och Gösta Karlsson, båda från Näshult. Verksamheten fortsätter med inriktning husbyggen och affärerna går bra med leveranser till Holland och Japan. Men sen blev det bakslag med leveranser till Tyskland då ritningarna var fel. 1997 tar Trivselhus över verksamheten. Evert arbetar kvar några år som anställd.

 

Och Trivselhus tas över av deras bokförare Johan Hansen, känd riskkapitalist, som dök ner i Soläng med helikopter på snabbvisit. Därefter omdisponeras successivt de olika fabrikernas verksamhet. 2015 upphör arbetet i Soläng helt då Södra köper och efter en övergång lägger ner fabriken.

 

Men en fortsättning finns numera då lokalen används av Erik Hjärtfors i sin tillverkning av hantverksmöbler med skogsdesign.