Näshult genom sekler

1200-talet En präst vid namn Finvidius omnämns som präst i Näshult. En kyrka bygdes i början av detta sekel.

1300-talet Pest och farsoter drabbar socknen till och från och tär stundom hårt på invånarantalet.

En skyddsborg byggs på Biskopsö i Serarpssjön för skydd och till försvar i orostider. Bl a har man problem med kringstrykande rövarhordar ej sällan av danskt ursprung.

1400-talet I slutet av seklet upptäcks en silverfyndighet i Vargahagen på nuvarande Näshults säteri. Brytning påbörjas.

Korsvägen i Näshult får nu allt större betydelse för handel och samfärdsel.

1500-talet Gustav Vasa efterfrågar i ett brev till fogden här, Nils Persson, om omfattningen av silverfyndigheten. Kungen behöver pengar till sina tyska knektar.

Prästen i Näshult, Laurentius, sätter sig emot reformationen och stöder därför Nils Dacke. När Dacke skadas i slaget vid Hjorten flyr han till Näshult och göms i Prästgården här. Efter några dagar fortsätter han flykten söderut. Näshultsprästen blir dömd till ett mycket kännbart bötesstraff och får lämna sin tjänst.

Näshult blir allt mer känt som handelsplats där det ligger strategiskt vid en av dåtidens mest farna vägar, Kungsvägen mot Kalmar. Kalmar, som då var Sveriges sydhamn och utpost mot Europa.

1600-talet En fornminnesinventering genomförs i Näshult under beskydd av näshultsprästen Erland Kebonius. Man noterar att bygden är mycket gammal med bl a ett flertal stenåldersgravar och en mängd bronsåldersrösen.

1700-talet Näshults sockencenter vid korsvägen ökar ständigt i betydelse och allt tyder på att här varit mycket livligt. Skjutsstationer, utskänkningsställen och frimarknader flera gånger om året tyder på detta.

Den medeltida kyrkan rivs och en ny kyrka byggs

1800-talet Mot mitten av detta sekel når socknen sin höjdpunkt. Invånarantalet stiger till över 1.500 själar. I korsvägen ligger minst 4 olika affärer. Hantverkare som skomakare, kopparslagare, smeder, plåtslagare, skräddare, möbelsnickare m fl huserar runt om.

Här finns Gästgivaregård med skjutsskyldighet och ett av landets första postkontor på landsorten.

Nödåren i slutet av 1860-talet gör dock att emigrationen sätter fart.

1900-talet Ett förslag att dra järnvägen från Kalmar över den viktiga knutpunkten Näshult västerut går i stöpet när ortsborna motsätter sig detta.

Det var nog början till slutet för Näshults stora betydelse som regioncentrum. De orter som låg i anslutning till järnvägen fick nu allt större betydelse, de som låg vid sidan om fick svårt att hävda sig.

Vad hade hänt om järnvägen dragits här? Ingen vet, men troligt är att Näshult i dag varit en tätort i storlek som Åseda. På gott och ont?

Näshults Hembygdsförening/Bengt Winbladh 1997

2000- talet Fortsatt optimism råder och socknen utvecklas vidare. Näshults bygdegård renoveras grundligt. NIF bygger ett nytt allaktivitetshus och Hultanäsgården bygger en ny dansbana. Badplatsen får ett rejält ansiktslyft 2020.Näshults Vintermarknad är välbesökt evenemang som går av stapeln varje år sista lördagen i februari. Näshults Hönsmarknad startar; en marknad med smådjur, hantverk, växter, bakverk och sötsaker.

Näshults socken är ett attraktivt område, där ungdomar i allt högre grad stannar kvar och bosätter sig. Inflyttning och nybyggnad ökar.